15:23:57
Min bästa vän skärmen och jag
Om inte allt för lång tid inleds en period av fasta i kyrkan. Enligt traditionen fastar man från mat på olika sätt, men med tiden har det också blivit vanligt att man fastar från sådant som helt enkelt tar för mycket av ens tid, och försöker att istället lägga den tiden på att göra bättre saker, kanske framförallt läsa Bibeln och umgås med Gud. Fastan är frivillig och jag har vänner som fastar från mat och vänner som inte fastar alls. Själv tillhör jag den senare kategorin. Men jag funderar ofta såhär års på om det kanske inte skulle vara en bra idé ändå att fasta från något, eftersom jag ganska enkelt kan hitta saker som tar för mycket av min tid och ger alldeles för lite.
Det som jag funderat på den här gången är mitt tv-tittande. Jag spenderar alldeles för mycket tid i soffan och det går ut över mitt arbete, mitt privatliv, min gudsrelation, min hälsa mm mm. Det är kanske inte så att någon annan egentligen märker det, utom L, men jag känner av det. Jag gillar att se på tv, men inte såhär mycket. Inte när inget annat blir gjort alls känns det som. Så jag pratade lite med L om att fasta från tv i viss mån. Dock kände jag att det här var inget jag ville vänta tills den egentliga fastan med, så jag har redan börjat. Kanske blir det inte som en tidsbestämd fasta utan mer en livsstilsomläggning, och det är bara bra i så fall. Fokuset ligger inte främst på att lägga med tid på Gud, men jag hoppas på det med.
Så vad gör jag? Jag satte en ganska enkel regel för mig själv. Är inte L hemma så ska teven vara avstängd. Alltså inte titta på tv ensam på dagen. Jag tittar på youtubeklipp om det är något speciellt kring det osv, men sätter inte på teven. Det kanske inte låter särskilt strikt, jag kan ju titta (och gör oftast det) hela kvällen sedan och då hinner jag ju se allt jag vill. Men tidigade slog jag på teven när jag åt frukost, och fastnade sedan hela dagen. Verkligen. Det är inte så himla kul i längden.
Idag är det måndag och jag är ledig från jobbet som vanligt. Redan innan jag kände att jag spenderade allt fler dagar i soffan var detta en sådan dag som ändå oftast blev så. Måndag är min dag i isolering. Andra jobbar, ingen ringer och jag använder den till att vara ensam och ladda om helt enkelt. Därför är det egentlingen helt okej för mig att spendera den dagen i soffan, det tar inte mitt samvete stryk av, men just nu är måndagar inget undantag. Är inte L hemma så får jag sysselsätta mig med annat.
Så vad har jag istället gjort idag? Ja jag måste ju sysselsätta mig på något sätt. Jag har ätit frukost, lyssnat klart på en p3-dokumentär, skrubbat två formar med svinto, tvättat två maskiner tvätt (den andra är strax klar), vattnat alla blommorna, städat badrummet, bäddat sängen, gått en promenad i det vackra vädret och handlat ägg, och pantat, plockat ur diskmaskinen och lite annat. Och detta sedan jag släpade mig ur sängen vid elva (efter att ha dragit mig, tittat på youtube-klipp och sms:at) fram tills nu strax efter tre. Det låter kanske inte som så roliga saker man eftersom jag fått en organisatorisk flipp sista tiden så är detta ganska bra saker att göra för allt blir rent, städat och ordnat, vilket är skönt. Och jag får tummen ur att ordentligt uppdatera bloggen mm, vilket jag annars inte "hinner med"!
Och jag ska vara ärlig med att det är skrämmande hur mycket ssom visar sig när jag ändrar en sådan vana som denna. Hur jag kan längta efter att L ska komma hem. Så att jag kan slå på teven. Eller hur mycket jag överhuvudtaget tänker på det. Hur bunden jag blir framför program och hur det hindrar mig från att göra andra saker, från att lägga mig i tid, från att orka hämta saker osv.