13:43:58
Flytt och uteblivna stormar
Det här känns helt sjukt: Imorgon flyttar vi till den nya lägenheten. Idag fick vi träffa säljarna en sista gång och fick nycklarna samt skrev på de sista papperna. Efteråt for maken och jag till lägenheten och gick för första gången in ensamma i det som ska bli vårt nya hem. Egna nycklar, egen lägenhet, eget hem.
Jag hade förväntat mig en våg av ren glädje när vi kom dit. Men det kom inte. Istället kände jag mig mest... trött. Lugn. Lite orolig men utöver det inga direkta känslostormar. Det känns alltid lite oroväckande när det händer att känslorna verkar utebli, men jag har varit med om det tidigare. Att komma hem från Sthlm sista turen trodde jag skulle innebära något liknande; en stor glädje som bara genomsyrade allting. Men istället kände jag mig bara avslappnad. Trött. Alla spänningar släppte helt enkelt. Det betyder inte att jag aldrig har sådana där glädjefnatt, för det har jag verkligen. Fånleende och allt. Men inte alltid när jag trott. När de uteblir oroar jag mig alltid för att jag är på fel väg, att jag fattat fel beslut. Men så är inte fallet. När jag väl är på fel väg vet jag antingen ingenting om det, eller känner det väldigt tydligt. När jag går emot mina principer eller liknande vet jag det i varje del av kroppen. Det här är inte så. Jag är stillsam och lite nervös, och har fattat ett beslut som jag ändå inte kan ändra på nu. Erfarenheter säger mig att inte oroa mig för det, att det är en bra känsla och att sådana beslut blir bra beslut. Så jag håller mig till det.
Samtidigt känns det såklart lite dubbelt för det är klart att jag kommer att sakna vårt gamla hem. Vi har bott här nästan exakt sex år och haft så många fina stunder här. Hade det varit enkelt att släppa taget hade det varit något fel, för så lyckliga har vi varit här. Men det är dags att gå vidare och det är skönt att veta att vi ändå låtit det beslutet komma stegvis, inte stressat in i något.
Så nu har vi alltså fått vår nya lägenhet. Och jag ska vara ärlig; den är självklart inte perfekt på något sätt. Att komma in i en tom lägenhet avslöjar saker som inte går att se när det är möbler i, så är det alltid. Saker vi insåg var bland annat hur väldigt sliten tapeten äri det som ska bli kontor/gästrum. Kanske inte så konstigt med tanke på att deras två tonårssöner bott där tillsammans. Från att det var ett rum vi ville tapetsera om någon gång framöver så tänker jag nu att det rummet kommer att bli vår främsta prioritet vad det gäller sådant, det rum vi får göra ganska snart. Golvet i hallen behöver nog åtgärdas men det blir inte förrän badrummet är gjort i höst och hallen blivit renoverad. Väggen på balkongen behöver målas om/tvättas.
Som kontrast till detta står allt det andra, allt det fina. En riktig balkong med markis. Ett fint vardagsrum och sovrum. Ett kök som jag tycker om.Trägolvet i vardagsrummet och mattans mönster i sovrummet. Och vetskapen om att vi kommer få ett helt nytt badrum och att hallen ska tapetseras om under hösten. Det, i kombination med en lite annan planlösning och ett riktigt bra område gör det hela väldigt possitivt. Det finns så mycket fint i det nya området, jag bara glömmer det när jag oroar mig.
Det som irriterar oss just nu är att lägenheten är så dåligt städad. Och då menar jag inte bara att vi som jobbar med det kan vara extra petiga utan detta är inte bra gjort. Säljarna sa att det var bara att ringa om vi inte var nöjda, vilket vi absolut skulle kunna göra. Men samtidigt flyttar vi imorgon och de kommer inte hinna åtgärda det tills dess. Så vi löser det nog själva tror jag, det går snabbast så.
Så imorgon smäller det. Familj och vänner är inringda och fikat ordnat. nu ska vi backa packa det sista (vilket troligen blir inatt) och äta middag med familjen hos min bror ikväll. Full fart framåt.