00:54:35
Fasta från att fastna. Och tacos.
Enligt kyrkans traditioner är vi nu i ett ganska tidigt skede av fastan inför påsken. Många fastar inte alls, medan andra fastar från väldigt blandade saker. Jag gjorde en deal med mig själv och började fasta redan innan den egentliga fastan förra året, för att jag var så less på en särskild ovana. Och exakt samma sak infann sig detta året, även om jag denna gången väntade en bit in på fasteperioden istället. Jag har aldrig fastat innan och tror inte att det här med att avstå från mat skulle passa mig, jag blir lätt lite för manisk kring det. Men det fanns en annan sak som jag tyckte tog alldeles för mycket energi och tid ifrån mig.
Så nu har jag dragit ner rejält på att titta på tv. Det handlar om att jag så gott som varje dag är ensam hemma hela dagen, och ska jobba, men att det allt mer har det blivit att jag suttit i soffan och sett på dålig tv hela dagen, och eventuellt jobbat samtidigt eller inte alls fått saker gjorda. Det slutade så gott som alltid med att jag stressat kastade i mig något att äta och skyndade iväg till kvällens aktiviteter. Dagar gick men ingenting blev riktigt gjort och jag har suttit en hel del nätter sista tiden och skrivit predikningar och liknande. Det handlar en del om att det är andlig kamp, men också väldigt mycket om att jag helt enkelt slarvar och inte gör det jag ska. Det här har ökat under en ganska lång tid och det stör mig, samtidigt som jag känt mig handlingsförlamad.
Så. Nu fastar jag alltså. Inte helt och hållet, det vill jag nog inte och jag har inte heller förberett det med maken min som ju i så fall skulle behöva vara med på det. Men jag har en deal med mig själv som är att jag inte tittar på teven när jag är ensam hemma. Eftersom jag är det väldigt mycket och dessutom jobbar flera kvällar så innebär det verkligen en drastisk skillnad. Att vakna upp och vandra runt i en tyst lägenhet. Att sitta vid mitt fina skrivbord i djungel-kontoret och faktiskt jobba när jag ska. Att äta ensam i köket med radion på och läsa alla tidningar jag samlat på mig senaste två månaderna men aldrig tar mig tid att läsa (vilka nu är slut så jag vet inte riktig vad jag ska läsa nästa vecka). Att bara vara och pyssla med saker. Det är fascinerande. Och jag tycker så mycket bättre om det. Det binder mig inte, håller mig inte kvar i ett närmast vegetativt tillstånd och jag får så mycket enklare att ha rutiner. Nu bryter jag när jag ska, äter i tid innan jag ska på samling och känner mig överhuvudtaget mer i fas. Än har det bara gått en vecka men det är skönt att hamna i dessa hjulspåren igen, som jag trivs så bra med.
För mig är detta också ett sätt att avsätta mer tid för Gud. Både mitt arbete tillsammans med honom och vår privata relation behöver detta. Och jag själv behöver det. Förhoppningsvis håller det i sig i alla fall till viss del även efter fastans slut. Idealet vore att jag efter ett tag också kunde sluta vara så bunden till min telefon.
Tre saker jag är tacksam över idag:
- Jag har ledig helg nu och har stämplat ut, stängt av telefonen och ser verkligen fram emot att bara vara med L och vänner ett par dagar
- Jag har fått träffa mina tonåringar igen ikväll vilket kändes som längesedan sist.
- Jag har fått tacos. Tacos gör allting bättre.