23:06:40
Flytande planer
Arbetsdagarna går och jag försöker att vänja mig. Samtidigt räknar vi ner till semestern och redan imorgon blir det faktiskt ledighet. Först en sex-sju timmar arbete, men sedan drar vi. Allting är packat, kylen är tömd, bilen lastad, nerverna spända. Imorgon åker vi först mot Örebro för övernattning där, för att sedan landa i stugan på lördag. Lägenhetsvakter är fixade och allt är klart. Skönt med flexibla människor i närheten. Nu ska det bli skönt att komma iväg och ha lite ledigt.
Det verkar som att vår semester blir väldigt annorlunda mot vad vi tänkt oss. L:s farfar gick bort förra veckan, efter att ha spenderat den sista tiden mest sovande. Han var nästan 93 år gammal och vi var beredda på det, men självklart är det tomt. Han var verkligen en fantastisk man, vis och samtidigt väldigt roligt. Vi sörjer honom inte så mycket som vi snarare saknar honom. Och framförallt är vi tacksamma för all tid vi haft tillsammans med honom, L under hela sitt liv och jag de senaste sex åren. I och med detta så blir det begravning i slutet av vår semester, så vi måste komma hem tidigare. De av makens syskon som vi hade tänkt hälsa på i norr, som vanligt, åker alla söderut för att vara med på begravningen (farfarn bodde i södra Sverige) och passar på att få några dagar med släkten innan begravningen. Så våra planer kring besök uteblir. Där fick vi för vårt tal om att det skulle vara skönt att inte ha så mycket inbokat och mina tankar kring att jag kanske mest skulle vilja ha lite tid med maken. Nu får jag mer än jag någonsin tänkt mig. Så det blir en annorlunda, men bra, semester. En ny erfarenhet. Den senaste tiden har jag kännt att det skulle vara skönt att ha lite mindre folk runt mig ett tag, för att liksom starta om. Även om jag trivs med många runt mig känner jag mig lite i obalans. Och tid att vara isolerad är precis vad jag får nu, men betydligt mer än jag tänkt mig.
Utöver det försöker jag landa i insikten om att jag för första gången i mitt liv kommer ha semester och sedan jobba hela året. Att det inte kommer några lediga eller lugnare veckor under hösten, som alla terminer har, utan att det faktiskt blir arbete nu. Det är många sådana nya insitker som börjar landa nu. Som att jag upplever en ny sida av att bli vuxen.
Idag har jag inte jobbat mer än fem timmar ungefär, det fanns inte så mycket uppdrag att fördela den här dagen. Men jag hade lyxen att få arbeta tillsammans med min make, vilket gör stor skillnad. Efter att vårt städ var klart åt vi lunch på en riktigt mysig restaurang som vi tidigare haft en del arbetskontakt med. Det känns skumt att gå in bland en massa kontorsfolk som lunchar, samtidigt som jag är klädd i arbets/snickarbyxor och t-shirt. Men vi satt i solen och njöt av riktigt god mat och lite egentid tillsammans.
Väl hemma efter jobbet märkte vi att de målade om våra trapphus. Dom är verkligen inte fräscha så detta blir ett riktigt lyft. Porten bredvid har fått röda väggar och vi har fått blåa, med kontrasterande gråa. Det blir stor skillnad. Förhoppningsvis kan det även få andra att vara mer rädda om våra gemensamma utrymmen och sluta förstöra dem.
